Hoppa till sidans innehåll

Saras racerapport Kalmar 2008

01 AUG 2008 12:07
Det blev bara lite lätta träningspass under veckan som var väldigt varm, och dessutom en mellanvecka efter O-ringen i Sälen och innan Kalmar på lördagen. Fick till några korta simvändor samt ett tvåtimmars cykelpass tisdagen vilket var skönt eftersom cykeln stått i princip orörd ett bra tag.
  • Uppdaterad: 08 JUN 2016 07:17

Det var också positivt att en muskelinflammation som bråkat någon vecka tidigare verkade ha gett med sig och jag kände mig kry. Fast höll ändå standardreceptet med KanJang veckan före stortävling. På onsdagen gjorde familjen en heldag på Bakken och åkte karusell mellan 12 och 24 – maten blev sisådär men vattenflaskan var med hela tiden.

fredag

Tog en lätt löptur på morgonen för att hämta upp nyckeln till login i Kalmar. Packade klart, veckohandlade och skjutsade familjen till badet på förmiddagen. De skulle stanna hemma så helgen blev rena rama husmorssemestern. Hämtade upp Chrille i Karlskrona och kunde bjuda honom på en tuff resa: AC:n strejkade halvvägs pga den nära 30-gradiga uteluften så till slut stängde vi av den och öppnade fönstren så fort det blev 50- eller 70- väg. Parkerade utanför Kalmarsalen exakt klockan halv tre. Vi hann till preracemötet!
Efter mötet hämtade vi startkuverten och körde sedan ut till Brofästet alias hotell Kalmare Nyckel där jag lämnade av Chrille och hämtade upp min mamma och hennes sambo som kommit ner för att titta på. Jag var jättehungrig vid det här laget (totalt fel enligt alla rekommendationer) och de ville gärna bjuda på middag, vilken tur! Vi mötte några bekantingar hemifrån på stan som rekommenderade en buffé och pekade oss i rätt riktning. Det blev vitlöksbröd, potatis, kyckling i gräddsås, mycket cola och lite annat smått och gott.
Mums! När vi ätit klart var det nästan dags för simstart i kvällens sprinttävling, så vi gick ner för att kolla på den. Det var bra att visa dem hur det går till och kul att träffa folk, men när segrarna i tävlingsklasserna gått i mål ville jag bara hem och sova.
Åkte till min klubbkompis som var snäll nog att låna ut sin bäddsoffa. Ordnade cykeln med t.ex. pump, sadelväska och fästet till profileflaskan innan och låste in cykeln i bakluckan för att slippa bära upp den på tredje våningen. Packade väskan, lade fram kläderna, fäste nummerlappen på bältet (ta ett par säkerhetsnålar också nästa gång!), blandade diverse drickaflaskor och ställde väckarklockan. Kom i säng redan vid tio på kvällen – en klar fördel av att bo i en TV-fri zon!

lördag

När klockan ringde vid kvart i fem var jag nästan utvilad! Inte pigg på race precis men inte heller läge att vända på sig och somna om. Det tog bara en halvtimme att få i mig frukost (bär-och-protein-smoothie blev det i år), sätta i linserna, ta på alla kläderna, få med mig alla prylar och såklart gå på toa några gånger. Körde ut till Kattrumpan och monterade på numret på cykeln. Lämnade bakskärmen i bilen i år. Och tänkte att plastbanden kan jag kapa senare. Två major mistakes. Sen hittade jag först fel plats i växlingsområdet... Men väl på rätt plats gick det finemang att hänga upp cykeln och lägga fram strumpor, solglasögon, cykelskor, hjälm och –handskar. I en plastpåse hamnade keps, löparskor, en miniplastpåse med salttabletter samt ett par geler. Jag litar som bekant inte på vädret i Kalmar. Necessären med vaselin, astmamedicin, extralinser och skohorn mm lades vid sidan om som vanligt.

Överdragskläderna och skorna åkte ner i ryggsäcken som faktiskt fick plats eftersom jag fick en kantplats! Annars var det väldigt, väldigt trångt i växlingsområdet. Hann prata med lite folk, bli märkt och gå på toa ett par gånger innan det var dags att åla sig i våtdräkten. Blev ingen direkt laddning, och jag saknade verkligen ”Just idag är jag stark” som bara spelades EN gång i år!



simning 3860 m (minst!!!)

Simmade en liten sväng innan starten för att känna på vattnet. +20 var ganska behagligt men det flöt omkring tångruskor i vattnet och botten var stenig. Hörde inte om de spelade nationalsången i år, det är enda nackdelen med öronproppar. Och så fattade jag väldigt sent att man fick stå i vattnet när starten gick men hann smyga ut till nästan midjedjup ändå. Sen blev det kaos. Folk överallt och svårt att se bojar och riktningar. Första två bojarna var rena rama överlevnadsträningen. Sedan gick det bättre eftersom ingen (?) simmade riktigt rakt så fick alla mer plats. Fast jag hamnade bredvid en kille som frisimmade förbi mig och sedan tog några bröstsimtag för att sikta – så jag fick rätt mycket sparkar. Banan kändes otroligt lång, särskilt som man inte hade riktig koll på var bojarna var. Det var lättare att sikta in sig på de som satt i kanoterna och hade fina röda flytvästar. Gjorde illa mig i foten på stenarna vid varvningen. Andra varvet var ännu längre för jag simmade snett – drog för långt till vänster både söderut och mot piren. Och jag började bli kall om händer och fötter ngefär halvvägs på det varvet. Men upp kom jag så småningom på en inte speciellt lysande tid: nästan 1.20.
Joggar upp till växlingsområdet och tar god tid på mig i att dra av våtdräkt och sätta på skor, handskar, hjälm och glasögon. Lämnade strumporna eftersom de bråkade med mig. Big mistake igen. Skulle ha tagit dem på eller stoppat in dem i plastpåsen.



cykling 180,2 km

Efter cirka två meters cykling kommer jag på att jag glömt klippa av plastflärparna till nummerskylten. De är riktigt irriterande, men jag lyckas vrida runt dem så det går att cykla ändå. Med nytt deltagarrekord är det vansinnigt mycket folk på cykelbanan. Det känns som om alla cyklar om mig och jag får ägna mig åt att ”falla tillbaka” hela första varvet. Många som kör om håller definitivt inte någon tiometerslucka till varandra. Och jag upplever det som glest mellan domarmotorcyklarna. Är reglerna om straffbox bara snack, eller? Svaret på den frågan kommer vid första varvningen, då står en kille i straffboxen. Bra att man använder regelverket (om än inte i full utsträckning), tack för det arrangören!

Jag dricker sportdryck i lagom mängd i år och kommer undan med två PP. Äter en kvarts energikaka (fick choklad, den är inte god) och några halva bananer. Vid en langning är bananerna slut och vid en annan är sportdrycken slut. Men då gäller det att programmera om hjärnan och gilla läget. När regnet kom på andra varvet gick det lite långsamt, där tappade jag mycket fart. Och sen såg jag någon som kört omkull i den regnhala rondellen vid växlingsområdet och då blev jag skraj också. Plus att bilarna körde lite si och så på den sträckan, där blev det någon snabb inbromsning för att undvika kollision med bil ”som bara måste före cyklisten”. Det blir så mycket bättre nästa år om de får stänga vägen för biltrafik under tävlingen! Den nya rondellen efter Lindsdal hade behövt ett par vakter också. Kanske inte för att stoppa bilar men för att i alla fall göra dem uppmärksamma på att ”här är det nåt på gång”. Jag tror att vi cyklister syntes väldigt dåligt i regnet nämligen. Årets traktor var en grävskopa som körde längs hela cykelbanan någon gång mitt i tävlingen. Varför? Det blev f.ö. inga snapsvisor i år som underhållning. Den melodi som rullade i huvudet var i stället Styrman Karlsson med foten i pottan. En klurig del av cykelbanan går nämligen längs Kapten Karlssons väg… Mötte bara ca 160 cyklister på väg hem från sista vändningen, ett besked på att cykelsträckan gått lite knackigt den här gången. Ändå hade jag ungefär samma cykeltid: 5:44. Växlade väldigt långsamt: hängde upp cykeln, tog av hjälm och glasögon, skor

och handskar. Lirkade på de våta strumporna, skor, klocka och keps. Letade fram en säkerhetsnål ur necessären och fäste nummerlappen som hängde på svaj (ena tryckknappen hade lossnat). Lade gel och salttabletter i fickorna och joggade iväg.



löpning 42195 m

Benen kändes ovanligt fräscha men jag höll mig ändå till strategin att jogga hela vägen. Hellre än att springa i början och behöva gå långa sträckor på slutet. Vid vändpunkten lånar jag en stol för att dra av skon och undersöka vad som skaver. Är det strumpan som har ett veck under foten? Nä. Det är huden som vuxit i vätan och gjort ett veck. Det är bara att jogga vidare och tänka att det går över efter en stund. Vid första varvningen är jag nästan ikapp tjejen före men väljer att dyka in i växlingsområdet och byta skor. Kletar in tår och framfötter (som har en massiv blåsa) i en rejäl klick vaselin samtidigt. Det är ju ändå 28 km kvar. Ted Ås går samtidigt i mål som tvåa i tävlingen– förra året gick han också i mål då jag varvade första gången! Men jag ska ut på banan igen. Hej och hå.

Precis som på de andra sträckorna märks det att det är ovanligt många deltagare

i år. Höjer man blicken lite och spanar framåt vägen kryllar det av löpare! Man känner sig i alla fall inte precis ensam på banan. Det är många som står vid sidan om och hejar också – KSS-klacken inte minst!

Fortsätter med joggestrategin och tar bara ett par klunkar vatten eller sportdryck

vid vätskekontrollerna. Kompletterar med salttabletter ibland. Någon gång känner jag mig hungrig då blir det en kvarts bulle och ett par klunkar cola i stället. Det funkar! Bara ett toastopp längs hela löpningen blir det. På sista varvet blir det ett par geler också. Riktigt nöjd med att benen orkar springa hela banan trots att knäna stramas upp redan halvvägs. Efter sista vändningen orkar jag till och med öka farten (lite), hittade motivation i att jag gått förbi en tjej i min klass och hon var rätt nära... en spurtstrid är inget man önskar sig i den här tävlingen!

Löpningen tog lika lång tid (4:25) som förra året men kändes mycket bättre i kroppen. Konstigt väder idag, förresten. När solen skiner är det varmt och när det hällregnar på andra varvet känns det kallt. Filosoferar över varför det inte kan vara sol och regn samtidigt. Mantrat under löpningen är annars ”framåt” och ”jag går och går som en energizer bunny”, kompletterat med anknytande barnvisor.



målgång

Jag kommer i mål som tvåa, nära trekvart efter segraren som såg otroligt stark ut hela dagen. Ändå har jag en sluttid på 11:35:22, vilket förbättrar pers med dryga åtta minuter. Visst hade jag kunnat köra snabbare, t.ex. genom att inte byta skor eller genom att snabba på växlingarna. Men inte fyrtiofem minuter snabbare! Fast kanske nästa år…

Imponerad av att min mamma m sambo orkat supportra hela dagen, det är inte

illa! Får hjälp ”hem” med bil, cykel och prylar, duschar, blir matad med lite lasagne, masserar benen med ormsalva och däckar återigen vid tiosnåret – med lite hjälp på traven av en voltaren och alvedon. Inga allvarliga skavanker utan bara lite skavsår är också ett gott resultat.

söndag

Sovit förvånansvärt gott! Ger benen en omgång ormsalva till, dricker allt jag kan komma över (te, juice, resorb, vatten) och äter frukost. Men magen vill inte ha speciellt mycket mat. Ungefär så blir det f.ö. hela resten av dagen – äta lite smått då och då samt dricka hela tiden.

Packar ihop och åker till prisutdelningen. I år kommer den igång nästan på utsatt tid. Hinner inte ens se hela bildspelet från gårdagen! Det är trevligt att träffa folk såhär efter tävlingen och höra små anekdoter från igår. Stämningen är klart mer avslappnad än i fredags och de flesta är glada och nöjda samt har redan börjat smida planer för nästa år. Jag får en silvermedalj runt halsen och en löparjacka i pris. Tar ett litet mellanmål och sen är det dags att köra hem. Tar det lugnt, använder farthållaren…

Väl hemma igen är allt som vanligt. Packar upp, tvättar, handlar, hämtar barn

och lagar middag. Kollar av resultaten på nätet såklart. Fast struntar i TV:n och går och lägger mig tidigare än vanligt. Sover som en stock och är inte alls pigg på att jobba måndag morgon.

tri_logo_small

Skribent: PeGe Nilsson
 
Follow us on Twitter


KSS Triathlon sponsras av:

kilowatt

malvacom


Kontaktperson

Verksamhetsansvarig
Johan Nohave
This is a mailto link


Information in English
 

 
 

Postadress:
Karlskrona SS - Triathlon
Nya Skeppsbrogatan 7-9
37133 Karlskrona

Besöksadress:
Nya Skeppsbrogatan 7-9
37133 Karlskrona

Kontakt:
Tel: 045580334, 912
E-post: This is a mailto link

Se all info